Sälar är fredade i Sverige, men jakt får ske efter beslut av myndigheterna. Syftet är att minska skadorna på fisket, samtidigt som bestånden ska ha gynnsam bevarandestatus.
Licensjakt och skyddsjakt
Licensjakt innebär att ett begränsat antal djur får fällas inom ett område och en period, oberoende av om det finns ett konkret skadefall. Skyddsjakt sker för att förebygga allvarliga skador, och beslutas för att skydda till exempel fisket i ett visst område.
Beslut för 2026
| Art | Typ av jakt | Högsta antal | Område |
|---|---|---|---|
| Gråsäl | Licensjakt | 1 350 | Alla län längs Östersjökusten |
| Knubbsäl | Skyddsjakt | 200 | Västra Götaland, Halland och delar av Skåne, inte söder om Höganäs |
| Vikare | Skyddsjakt | 200 | Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Gävleborg |
Besluten fattades av Naturvårdsverket i februari 2026 och gäller under 2026 och början av 2027, uppdelat på olika jaktperioder. För gråsäl är antalet 350 fler än året innan.
Jakt på säl kräver bland annat jakträtt, rätt vapen och ammunition samt att jägaren följer de regler som gäller för respektive beslut. Fällda sälar ska rapporteras, och ofta ska prover lämnas till Naturhistoriska riksmuseet för miljöövervakning.
Kritik från båda håll
Säljakten är omdiskuterad. Fiskets företrädare anser ofta att jakten är för begränsad för att göra skillnad. Naturvårdsorganisationer menar i stället att jakten bör minska eller att man borde satsa mer på sälsäkra redskap. Forskare har också påpekat att det är svårt att visa hur mycket jakten minskar skadorna på fisket, eftersom en stor del av problemen orsakas av enskilda sälar som specialiserat sig på redskap.
Varför prover?
Fällda sälar är en viktig källa till kunskap. Genom prover kan forskare följa sälarnas hälsa, ålder, vad de äter och halterna av miljögifter i Östersjön. Sälarna fungerar på så sätt som ett slags mätinstrument för havets miljö.